Svar på ledaren av Henrik Herlin 18.8.2020

Normkritik handlar om att alla ska få utrymme att vara sig själva, utan att begränsa sig själva och andra av skadliga normer. Det verkar som att Herlin i sin ledare från den 18.8.2020 har missuppfattat vad normkritik handlar om och Ålands Feministparaply vill därför reda ut begreppen.

Ett vanligt missförstånd bland dem som är kritiska till normkritik, genusmedvetenhet och jämställdhetsarbete, är att skillnader mellan manligt och kvinnligt ska suddas ut och alla ska bli likadana. Men normkritik handlar inte om att ta bort, utan om att ifrågasätta de normer som styr, att vara medveten om dem och sin egen position och ifrågasätta de normer som exkluderar och begränsar. Herlin skriver att normkritik varken innebär ledstjärnor eller måttstockar för individuellt beteende. Men individuellt betyder ju just det, att det inte ska finnas måttstockar, att det inte ska pådyvlas olika normer beroende på om man är kille eller tjej. Individuellt är ju att uppmuntras till alla tänkbara egenskaper, till sitt fulla register. Att inte ha andra ledstjärnor än individens egen potential och välmående för ögonen.

Titeln på Herlins ledare är ”Varför maskulinitet behövs”. Vi anser inte att det är en fråga om varför, eller varför inte, maskulinitet behövs, utan hurdan maskulinitet som behövs. Det finns, tvärtemot vad Herlin hävdar, forskning som visar på sambandet mellan skadliga maskulinitetsnormer och våld. Män begår i högre utsträckning självmord än kvinnor och begår fler våldsbrott och inte minst sexualbrott. Män har också sämre relationer med familj och vänner än kvinnor och efter exempelvis en skilsmässa kan män bli väldigt ensamma. Skadliga maskulinitetsnormer, som att inte få uttrycka alla sina känslor och vara sårbara, skadar både män själva och dem i deras närhet. Att sträva efter jämställdhet innebär därför också att förbättra för män och deras psykiska hälsa. Det är som sagt därför inte en fråga om maskulinitet behövs eller inte, utan vilken typ av maskulinitet vi vill se i samhället.

Kollektivt ansvar, som Herlin kritiserar, innebär inte att varje man anses skyldig till våldsbrott som begåtts av någon annan man. Däremot kan varje man göra något för att stå upp för jämställdheten, till exempel genom att säga ifrån mot sexistiska, homofoba eller rasistiska skämt och kommentarer. Om vi alla tillsammans tog ansvar och tog hand om varandra skulle vi få ett betydligt mer välmående samhälle med avsevärt mindre våld.

Ålands Feministparaply r.f