Feministparaplyet lämnade följande utlåtande på förslaget till läroplan för den åländska grundskolan.

Utlåtande över förslag till läroplan för den åländska grundskolan – allmänna delen samt ämnesdelarna.

Ålands Feministparaply r.f. tackar för möjligheten att ge remissvar kring utkastet på läroplanen för grundskolan på Åland, allmänna delen.

Sammanfattning

Ålands Feministparaply r.f. har tagit del av utkastet till läroplan för grundskolan på Åland. Ålands Feministparaplys remissvar utgår ifrån barnens rätt till en jämställd och jämlik undervisning och en trygg arbetsmiljö för eleverna både fysiskt och psykiskt. Utifrån dessa kriterier vill vi lämna följande synpunkter.

4. Verksamheten i grundskolan

Det är välkommet att det finns en tydlighet vilka dokument som ska finnas på varje skola. Det kommer förhoppningsvis att ge en mer enhetliga förväntningar på eleverna oberoende på vilken skola på Åland du undervisas.

Specificera vad som ska ingå i en jämställdhetsplan

I Jämställdhetslagstiftningen 5a§ framgår det att en jämställdhetsplan ska innehålla följande:

1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten,

2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten,

3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten.

Enligt Ålands ombudsmannamyndighets rapport Jämställdhetsplanering på Åland. Kartläggning 2019-2020 så har en majoritet av grundskolorna på Åland inte har en jämställdhetsplan som följer lagstiftningen. Vi på Ålands Feministparaply anser att det är viktigt att det möjliggörs för läroanstalterna att arbeta fram planer som följer lagstiftningen. Därför vill vi att det ska framgå i läroplanen hur en jämställdhetsplan ska utformas.

Elevernas inkludering i framtagandet av planer

I Jämställdhetslagstiftningens 5a§ framgår det att personal och elever ska delta i det årliga framtagandet av jämställdhetsplaner för läroanstalten. I den formulering som finns i utkastet på läroplan för grundskolan under punkt 4.1 så framgår det att den enda möjligheten för eleverna att delta i processen är genom att ge synpunkter den färdiga planen.

I rapporten NABO- Ungas röster om social inkludering på Åland från 2019 framgår det att ungdomar på Åland inte känner sig inkluderade i beslut som berör deras vardag. Det framkommer också att det finns en upplevelse av strama könsroller och att jämställdhetsfrågor behöver diskuteras i högre grad i skolan.

Utifrån lagstiftningen och vad som framkommit i ungdomarnas egna svar i intervjuer så anser vi i Ålands Feministparaplyet att läroanstalterna ska se till att eleverna får vara delaktiga i hela processen med att ta fram planer som berör deras vardag i skolan. På så vis kan vi få eleverna att få en större förståelse för inkludering, jämställdhet, normkritik och demokratiska processer.

Inför en handlingsplan mot sexuella trakasserier

I senaste Hälsa i skolan (2019) framkom det att en hög andel av ungdomarna på Åland utsatts för sexuellt våld och/eller sexuella trakasserier. Forskning visar på att strama, traditionella könsroller ökar på risken för att utsättas av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Främst drabbas kvinnor men även män kan utsättas. Det finns också en risk att om normalisering av nedsättande ”skämt” och tafsande normaliseras så kan det eskalera till olika former av våld och till och med mord. Utifrån det här borde det införas ett krav på läroanstalterna att ta fram en handlingsplan mot sexuella trakasserier. Det ska i planen tydligt framgå vad som är sexuella trakasserier, vem elever kan vända sig till om de blir utsatta eller har iakttagit någon annan bli sexuellt trakasserad, hur processen på skolan går till och vilka sanktioner du kan förvänta dig om du utsätter någon för sexuella trakasserier.

7.4 Förfarande och verkställighet av disciplinära åtgärder

7.4.1 Rätt att granska elevens saker

I texten står det att vid en ytlig granskning av elevens kläder ska en lärare av samma kön utföra granskningen. Vi förstår att tanken från er sida är att det känns mer tryggt att bli rörd av en lärare av samma kön. Men problemet blir vid tillfällen då exempelvis en elev har en annan könsidentitet eller identifierar sig som ickebinär. Det kn upplevas som både otryggt och kränkande för eleven om skolan gör ett antagande utifrån biologiskt kön vilken lärare som ska utföra granskningen. Vi skulle vilja att eleven istället skulle få välja vilken lärare som skulle utföra granskningen.

Utlåtande till ämnesdelarna

I den verklighet som vi alla lever i så styrs våra liv av en uppsättning normer utifrån kön och bakgrund. I rapporten NABO- Ungas röster om social inkludering på Åland från 2019 vittnar ungdomarna om snäva könsroller på Åland. Det gör det svårt för ungdomarna att vara sig själva och att det blir konsekvenser för den som bryter mot normerna. Därför är det viktigt att eleverna får möjligheten att lära sig i tidig ålder vad normkritik, identitet och sociala konstruktioner innebär och hur det påverkar oss som individer i ett samhälle. Eleverna behöver under hela sin skolgång få möjligheten att diskutera och analysera samtiden, historien, olika typer av media och deras livsmiljö utifrån en analys kring normer, identitet och strukturer. Det här nämns till viss del i ämnesdelarna men vi skulle önska att det framgick tydligare i mål, kompetenser och kunskapskriterier i varje årskursindelning.